En inflammatorisk sjukdom

Endometrios och autoimmunitet

Definitionen av en autoimmun sjukdom är att kroppens egna immunsvar i form av T-lymfocyter eller B-lymfocyter aktiveras på fel sätt och bryter ner specifika typer av kroppens egna celler. Vilken typ av celler som attackeras och bryts ned varierar mellan vilken typ av autoimmun sjukdom man har, till exempel vid vissa former av diabetes så bryts bukspottskörtelns β-celler ned och dör vilket leder till att insulin kan inte produceras.
Detta händer inte vid endometrios, de endometrieliknande celler som orsakar endometrios överlever trots att östrogennivån går ned vid menstruation och bryts därför inte ner, det vill säga endometrios är inte en autoimmun sjukdom.

Hade en endometrios varit en autoimmun sjukdom skulle vanligt endometrium (livmoderslemhinnan inne i livmodern) också attackeras och brytas ned. Då detta skulle hända regelbundet, skulle livmodern med tiden också påverkas negativt och successivt förstöras.

Om man har de genetiska förutsättningarna kan en autoimmun sjukdom utvecklas då man, mer eller mindre, kontinuerligt har inflammation i kroppen på grund av aktiv endometrios.

Anledningen till detta är att de flesta människor har så kallade autoimmuna T-lymfocyter och B-lymfocyter som kan känna igen kroppens egna celler. Immunsystemets regleringssystem ser till att dessa autoimmuna celler normalt sett är nedtystade och aldrig aktiveras.

Om man dock har de genetiska förutsättningarna för det kan dessa autoimmuna T/B-lymfocyter aktiveras på felaktigt sätt och därmed börja bryta ned kroppens egna celler (ofta är detta riktat mot en specifik typ av celler till exempel β-celler som producerar insulin (diabetes) eller brosk i leder (RA)).

Denna felaktiga aktivering kan bland annat bero på en kraftig förkylning eller en sjukdom som leder till kraftig inflammation. Endometrios orsakar inflammationer mer eller mindre konstant och är man genetiskt predisponerad kan autoimmuna sjukdomar triggas igång.
Därmed är det felaktigt att kalla endometrios för en autoimmun sjukdom.

Endometrios och immunologi – ett framtidsperspektiv

Allt fler studier indikerar att det så kallade nativa* immunförsvaret spelar en roll i endometrios. Exakt hur och vilken/vilka roll(er) det naturliga immunförsvaret har i endometrios får framtiden utvisa.

* Det nativa immunförsvaret kallas också för det medfödda immunförsvaret och saknar förmågan att anpassa sig utan attackerar främmande objekt i kroppen utan selektion. Det består av flera olika typer av celler där makrofager och dendritceller utgör viktiga komponenter. Dessa kan ”äta upp” (fagocytera) främmande föremål och döende celler och producera cytokiner som i sin tur kan locka till sig andra celler till området vilket leder till inflammatorisk process. Det är även makrofagerna som rensar undan blod och döda celler som hamnat fel (till exempel är de viktiga för att rensa undan blod som kommer in i buken via retrograd menstruation eller blod som kommer från endometrioshärdar).

Det adaptiva (specifika) immunförsvaret, där T- och B-lymfocyterna ingår, har specialfunktioner för att kunna ta hand om främmande inkräktare mer effektivt. T/B-lymfocyter känner igen specifika delar av främmande objekt (så kallade antigener) som presenteras till dem på olika sätt. Det nativa immunförsvaret spelar en stor roll i aktiveringen av det adaptiva immunförsvaret. Denna del av immunsystemet är viktigt vid till exempel vaccinering där man vill att kroppen ska komma ihåg ett visst främmande objekt (till exempel virus och bakterier) och därmed kunna reagera snabbare nästa gång kroppen ser objektet – kroppen har utvecklat immunitet.

Källor

  • www.endometriosis.org
  • Endometriosis: Science to practice. ISBN 978-4443-3706-8
  • Fundamental Immunology; ISBN 1451117833