Endometrios och immunsystemet – pågående forskning
Allt fler studier indikerar att immunsystemet har en betydande roll både vid uppkomsten av endometrios och vid sjukdomens utveckling, men endometrios är inte en autoimmun sjukdom. Det är väl känt att NK cellerna (natural killer cells) och Cytotoxiska T-celler (de immunceller som städar upp i bukhålan när det tex kommer in blod i buken) är nedreglerade vid endometrios.
En svensk studie vid Umeå universitet som publicerats 2020* har tittat på cytokinuttrycket vid endometrios. Cytokiner är en grupp proteiner som fungerar som signalsubstanser för immunsystemet. Cytokiner tillverkas bara när de behövs. Studien visade att endometriospatienter har ett förändrat cytokinuttryck i endometriosvävnaden med en kraftigt inflammatorisk profil, dvs cytokinerna bidrar till att skapa inflammationen vid endometrios. Detta var ett väntat resultat utifrån att endometrios är en inflammatorisk sjukdom, men samtidigt saknades de nödvändiga cytokin signalerna för att aktivera NK-cellerna och de cytotoxiska T-cellerna (de celler som städar bort blod och andra främmande celler i bukhålan) och det sågs också en ökning av regulatoriska T-celler i vävnaden. Regulatoriska T-celler är en slags vita blodkroppar som reglerar aktivering och celldelning hos ett flertal celltyper som förmedlar immunförsvaret.
Forskargruppen gör bedömningen att det kraftiga inflammatoriska påslaget vid endometrios framkallar en kompensatorisk nyproduktion och aktivering av T regulatoriska celler i endometrioshärdarna som ett försök att dämpa det inflammatoriska svaret.
Som en bieffekt av detta påverkar de aktiverade regulatoriska T-cellerna funktionen hos de cytotoxiska T- och NK cellerna. De cytotoxiska T- och NK cellerna blir då oförmögna att avdöda/ta bort utsådden av endometriosvävnad utanför livmodern. Det gör att härdarna består och fortsätter att växa och de utvecklas sedan under den hormonella påverkan som menstruationscykeln ger. Dess härdar orsakar sedan kroniska buksmärtor och sammanväxningar.
Resultaten från den här studien ger en ny förklaring till hur och varför endometrievävnad kan kvarstå, fortleva och tillväxa utanför livmodern.
Samma forskargrupp tittar även på exosomer vid endometrios. Exosomer är mycket små vesikler (blåsor) som fungerar som en slags flaskpost för kommunikation mellan celler och exosomer kan på så sätt även påverka hur immunsystemet fungerar. De flesta celler producerar exosomer och man vet att vid cancer tillverkar tumörcellerna massvis med exosomer som påverkar immunsystemet lokalt och nedregelerar immunsystemet så att tumören kan fortsätta växa utan att angripas av immunsystemet. Kanske tillverkar endometriosceller exosomer som fungerar på samma sätt, dvs att exosomerna från endometriosen nedreglerar immunsystemet så att endometriosen kan fortsätta tillväxa. Många tror också att exosomer är de nya biomarkörena för ett flertal sjukdomar, och i så fall skulle exosomer kunna bli en biomarkör för endometrios, dvs att man i framtiden kanske kan ställa diagnosen endometrios med ett blodprov istället för med operation (eller magnetkameraundersökning) som görs idag.
* Björk, E., et al., Enhanced local and systemic inflammatory cytokine mRNA expression in women with endometriosis evokes compensatory adaptive regulatory mRNA response that mediates immune suppression and impairs cytotoxicity. Am J Reprod Immunol, 2020: p. e13298
Källor
www.endometriosis.org
• Endometriosis: Science to practice. ISBN 978-4443-3706-8
• Fundamental Immunology; ISBN 1451117833
Senast reviderad 2021-03