Smärta

Smärtan behöver inte stå i proportion till utbredningen eller antalet endometrioscystor.

Mikroskopiska cystor är ofta väldigt aktiva och producerar prostaglandiner (en substans som ger smärta), något som kan förklara de allvarliga symptom som ofta finns hos patienter med små cystor och liten utbredning av endometrios.

Smärta – vad är det egentligen?

Smärta är ett komplicerat fenomen som kan beskrivas som en obehaglig känsla eller sinnesförnimmelse och kan omfatta allt från ett lindrigt obehag till nästan olidlig plåga. Att det gör ont är en inbyggd skyddsreflex. Smärtan varnar oss för att något är skadat eller håller på att skadas i kroppen. En signal skickas genom nerverna till hjärnan som registrerar och tolkar impulsen, varefter man blir medveten om att man har ont.

Man brukar skilja mellan akut och långvarig, ibland kallad kronisk, smärta. Långvarig smärta är smärta som pågår mer än tre månader.

källa: pixabay

Subjektiv upplevelse

Hur man upplever och hanterar smärta är individuellt och ingen annan kan bedöma hur ont man har. Smärtkänsligheten kan påverkas av bl a fysisk och psykisk hälsa, sinnestillstånd och våra tidigare erfarenheter av smärta.

Mankoskis smärtskala

Andrea Mankoski har skapat en smärtskala som man enkelt kan mäta graden av smärta – skalan tar hänsyn till patientens individuella smärttröskel. Det blir lättare att mäta smärtan på samma sätt från dag till dag.

0. Ingen smärta.

1. Mycket obetydlig irritation – enstaka mindre stick/hugg av smärta. Det behövs ingen medicinering.

2. Obetydlig irritation – enstaka kraftiga stick/hugg av smärta. Det behövs ingen medicinering.

3. Smärtan är stark nog att distrahera. Milda smärtstillande medel (paracetamol, ibuprofen etc.) tar bort all smärta.

4. Kan ignoreras om man är ordentligt engagerad i något man gör, men är fortfarande distraherande. Milda smärtstillande medel lindrar smärtan i 3–4 timmar.

5. Kan inte ignoreras mer än en halvtimme. Milda smärtstillande medel lindrar smärtan i 3–4 timmar.

6. Kan inte ignoreras mer än korta stunder, kan bara arbeta korta stunder med ansträngning. Starkare smärtstillande medel (kodein, morfinpreparat etc.) dämpar smärtan i 3–4 timmar.

7. Smärtan stör sömnen och gör det mycket svårt att fokusera. Man kan fortfarande fungera, men med ansträngning. Starkare smärtstillande medel fungerar bara delvis.

8. Mycket begränsad fysisk aktivitet. Läsning och konversering är möjlig, men med stor ansträngning. Illamående och yrsel träder in som en del av smärtupplevelsen.

9. Oförmögen att prata. Skriker eller stönar okontrollerat. Nära delirium.

10. Smärtan leder till medvetslöshet.

Inom sjukvården används ofta VAS-skalan. Patienten anger ett värde mellan 0-10 för att beskriva sin smärtupplevelse.

Smärttyper

Läkare brukar kategorisera smärtan i fyra olika typer:

1. Nociceptiv smärta

Vävnadsskadesmärta, eller nociceptiv smärta, kallas den typ av smärta man känner när någon vävnad i kroppen skadas eller håller på att skadas. Smärtan är vanlig och de flesta har upplevt den någon gång. Nociceptiv smärta är ofta sammankopplad med inflammation som kännetecknas av att området blir rött, varmt och svullet.

2. Neurogen smärta

Nervsmärta eller neurogen smärta beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet. Både direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att man upplever smärta.
Man brukar skilja mellan perifer nervsmärta, då orsaken finns i nervsystemet ute i kroppen, och central nervsmärta, då hjärnan eller ryggmärgen är drabbad.

3. Psykogen smärta

Psykogen smärta orsakas av psykiska orsaker, till exempel kan man uppleva smärta i samband med en depression.

4. Idiopatisk smärta

Smärta utan känd orsak.

Akut och kronisk smärta

Smärtans väg

I kroppen finns mottagare, receptorer, som registrerar olika typer av intryck, t ex värme, kyla, tryck eller vävnadsskada. Receptorerna skickar vidare impulserna till ryggmärgen och hjärnan men även direkt till kroppens muskler.

Att musklerna får informationen direkt visar sig till exempel när man drar undan handen som lagts på en het platta redan innan men hunnit känna att det gör ont. När informationen slutligen når hjärnbarken tolkar hjärnan impulsen som smärta och var på kroppen det gör ont, det är först så man medvetet upplever smärta.

”Grindmekanismen” i ryggmärgen

Akupunktur, TENS och massage tar bort smärta genom grindmekanismen (”gate-control-theory”). Andra signaler från ungefär samma område blockerar smärtsignalen in till ryggmärgen vilket gör att vi inte får någon signal upp till hjärnan. Dessutom får vi en generell ökning av kroppens egna smärtstillande ämnen, endorfinerna.


Sammanställd av Katja Vatanen, 2014-05-31

Källor